Självförtroende/självkänsla

Går i många tankar. Tankar hit å dit, bort å iväg.

Livet är fan inte lätt, eller så är det vad man gör det till. Men jag kanske gillar att komplicera saker å ting.
Känns som att allt glider ifrån mig, lååångt bort, bortom räckhåll.
Jag önskar jag bara kunde spola tillbax tiden ibland, eller ändra på facit, men det går inte.
Jag vill, men jag kan inte.
Jag är så klen.
Jag måste lära mig att acceptera och respektera mig själv, att tycka om mig själv och att förstå att andra kan tycka om mig.
Hur kan nån tycka om mig, om jag inte kan tycka om mig själv.

Vad jag kan minnas har jag aldrig nånsin tyckt om mig själv fysikst, inte heller psykiskt.
Inte tillräckligt mycket.

Hur gör man? Hur kan man tillåta sig tycka om sig själv, jag är ju inte bättre än nån annan, å jag tycker väl ändå vad jag tycker, hur ska jag ändra på det, hur ska jag tycka att jag duger om det inte är min norm?

Jag vet inte, men jag vet att om jag inte gör nått snart så är det garanterat försent, jag har redan låtit det gå för långt :(

Sköt om er i vinterkylan :) Eller snöblasket!