Ibland undrar jag varför det är så viktigt att visa skenet av ett lyckligt liv. Varför måste alltid allting vara så fint och bra hela tiden?
Det är Superb om det är det, men jag slutas aldrig förvånas över dom som verkar ha ett perfekt liv å sen lyser det igenom. Det är konstigt hur vi tycker att alla har det så bra. Eller många, men som i allas liv så är inte allt så rosenskönt.

Nog pratat om det.

Eller skrivet.

Imorgon är det midsommar... känns som om dagen närmar sig med stormsteg men har missat den ändå. Vart lite chockad när jag insåg att den redan är här.

På lördag är det kalas, vilket jag faktiskt inte ser sådär jättemycket fram emot, men man får göra det bästa utav situationen.

Sköt om er allesammans... Så ska jag fundera vidare på livets svåra gåta, älska glömma och förlåta