Jaha,...

Efter maten vid 18 gick jag å niklas å barnen ut så dom fick cykla lite...
Theo cyklar nu helt själv utan stöd....
MEN....
Han tycker det är superkul att trampa allt han bara kan, å det tycker inte jag e lika kul.
Efter ett tag så fick han cykla emellan oss istället för att vi sprang med, å han började cykla från niklas, shit vad han cyklade, jag bad honom stanna, men han var så uppe i varv å tyckte det var kul så det gick inte å hejda honom, jag ställde mig framför honom i hopp om att han skulle stanna.. men neee då.
Så han flyger in i mig, jag får tag på hans styre å han ramlar å jag med, jag hade en kopp i fickan som rasade ner i backen (niklas hade tidigare druckit kaffe ute, så jag hade koppen i min jacka) å jag dämpte ner rakt på theos huvud så hans huvud åkte ner i backen..
Jag bara väntade på gråtet, han lyfte upp huvudet, han hade grus å jord i ansiktet men sa inte ett ljud....
Jag gjorde illa knät så jag tog mig för knät å var helt chockad, han frågar hur det gick å jag sa bra, men jag gjorde illa knät, frågade samma sak till honom, å han sa att han gjorde illa läppen...
Inge mer med det....
Sen väntade vi på mormor, å jag berättade samtidigt för theo att han måste ta det lite lugnare, att det är farligt att cykla så fort om man inte lärt sig att stanna med cykeln (Cykeln är för hög för honom så han når inte ner till marken med den så han har inte fått in tekniken hur man stannar utan att kasta sig i backen)
Han konstaterar med mig att det kanske är lite dumt ändå..
Mormor kom åkandes å theo hoppas upp på cykeln igen (trode inte han skulle vilja cykla igen) han cyklar stolt iväg å svänger borta vid garaget tillbax...
Å så skulle han göra samma sak igen, denna ggr stannade alla vi å tittade (jag sprang inte med) å han ska vända sådär snyggt igen, men denna ggr hade han inte samma avstånd så lycklig som han är svänger han å åker rätt in i garaget, först ser man cykeln åka in i väggen, sen theos huvud, å sen ner på backen..
Aj ajaj, jag sprang så fort jag kunde han bara låg där. Sen reser han upp huvudet å tittar på mig å lägger sig igen.. jag hinner tänka många saker innan jag är framme.
Väl framme så ligger han bara där, jag skrattar å frågar vad han hade i garaget att göra, han bara skrattar å ska cykla tillbax igen....
Eftersom vi övade på att stanna så kasta han sig nog i backen 10ggr, nästan varje ggr i diket (gräset)å säger att här gör det inget ont att ramla.
Sen kastade han sig på brunnslocket å säger samma sak :-)
Nee han chockade mig ordentligt, jag har verkligen ingen gnällson, å dessutom att han hela tiden hoppade upp igen.
Dessutom så har han tidigare sagt att det är jobbigt att cykla då vi bara cyklat fem minuter, nu ville han inte sluta cykla, tror vi var hemma igen vid kvart i sju.
Så det var faktiskt riktigt kul :-) han är ju så duktig!!!

Är jättetrött nu. Ska glo lite på burken å ringa Tina sen går jag å lägger mig, för det lär ju bli samma sak igen.

Förresten börjar jag misstänka att ronjas tjurighet å trötthet kan bero på hennes hosta (jag har ju hävdat sen hon fått diagnosen astma, att hon inte har det) men kanske är det därför hon är så trött, för läkaren sa att han märkte då (1 år sedan) att hon vart trött/utmattad när hon hade såna besvär, å just nu har hon en hemsk hosta igen å den har varit seg, så nu ska vi ge henne ordentligt med medicin å se om det blir bättre, om det har med det å göra.
Nu får vi nog köra med både flutiden å ventolinen, men flutiden är nästan slut :-( Får nog ringa å fråga om vi kan få en ny, eller om han vill att vi ska komma på ett besök...
Jag kan ju absolut inget om astma, å hon har ju liksom ingen astma som man är van att folk har... hm det lät nog konstigt.. men men.
Den är inte så tilltalande...

Mitt bröllop som vi började smått planera, har jag nog lagt ner, jag har ingen lust å orkar inte, det var/är så mycket runtomkring som ska fixas, det vart alldeles för bökigt. Dessutom har folk så höga krav. ¨
Man ångrar nästan att vi inte gjorde ett överraskningsbröllop på dopet :P

Ne bye bye bye bye bey