Precis så sa ronja när vi hittade en isbacke där hon kunde åka ner på magen å rumpan å ryggen flera gånger om i en timme.
Theo passade på att åka i den livsfarliga isbacken å gång på gång åkte han fel å rätt in i guppet, tur för mig så hade han hjälm på sig. Han slog i huvudet rätt ordentligt en gång å han själv sa att det gjorde ont.
Efter 1,5 timmar där borta så begav vi oss vidare till den lilla kullen på krusbärsvägen, där var det inte alls lika kul.
Theo ville hem ganska snart å ronja skulle stanna, brukar vara tvärtom i regel, men vet inte om theo vart uttråkad av sin syster som aldrig vill åka med honom. Hon vill inte att nån åker med henne.. fattar inte varför.
Har haft en ok dag på jobbet idag, men känner mig så instängd å fundersam, har så många tankar om orättvisa... det stör mig såååå.
Blir ledsen å arg å har flera gånger sjunkit in i mig själv å kommit på att jag måste sluta tänka.
Emma var här med leila, det var trevligt att få nått annat att tänka på. Å tänk så söta dom små liven är... Ibland tänker man tillbax, å man vill bara ha en egen liten bebis att gosa med, tills man kommer på alla dom mindre bra minnena, som kolik, vakna nätter, ensamheten och skrik.
Självklart var det ju positiva sidor oxå, men det känns inte riktigt som om det väger upp allt alla gånger. Kanske om några år ;) haha,
Ne då skämt å sido. Mina barn är mitt allt å jag skulle aldrig för nått i världen byta bort dem mot något... jag älskar dem!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar