2012-10-04

Börjar starkt misstänka att allt kommit ikapp mig, upp å ner.

Idag sa jag ifrån en av dom få gångerna på jobbet å det kändes bra, egentligen sa jag inte ifrån jag bara sa vad jag tyckte.

I eftermiddag kommer Emma med sina fina barn å äter hos mig :)

Ni vet den där ensamheten som kan komma över en? Den har kommit över mig hela veckan, har haft en tung vecka denna vecka, även om jag faktiskt inte varit hemma förrens 8 på kvällarna så har jag ändå kännt mig så otroligt ensam, å det är så jobbigt.
JAg vet att jag inte är ensam jag vet att det bara är nått jag måste jobba på själv...

Igår hade jag en så lååååg dag, längesedan jag kände mig så låg. Dels vet jag en orsak men annars vet jag inte. Jag måste göra nått åt min situation annars kommer det aldrig att hålla, dom tankarna som jag har ibland vill jag inte att nån ska behöva ha. Men ibland känner jag mig ju så glad och upprymd....

Ibland känns livet helt enkelt för jävligt och ibland superb :)

Inga kommentarer: