Jag mår btättre, bättre än vad jag gjort på länge, men det är en lång bit kvar.

Har mått illa i några dagar, ont i magen, kramper å yrsel och varit är så törstig hela tiden.

Jag känner att allt verkligen inte är som det var förut, det känns som om man glider ifrån allt, man är ensam, ensam mot resten av världen.
Tredje hjulet. Men jag är inte bitter ;)
Ne men ibland undrar jag vad som egentligen är viktigt.

Har haft ett par bra dagar med theo, vi har hunnit prata mycket å kramats mycket, det har han nog behövt. Dom är riktigt jobbiga just nu å theo är arg hela tiden.
Men jag förstår honom. Han har haft en mamma som bara legat i sängen å deppat å haft migrän till å från, han har haft en mamma som inte orkat nånting alls. Jag ska verkligen försöka att rycka upp mig, för det här är inte bra för någon. Men det e så svårt.. har ialla fall tagit mig från sängen till soffan numera....
Ibland kan jag tänka tillbax å undra hur det kunde bli så här, hur kunde det gå så långt, vad är felet?
Jag vet inte, jag gör väl allt fel, är väl för snäll, säger aldrig ifrån, vill vara alla till lags... ingen aning. Men jag har insett att det är jag som lider i slutändan, men varför inte, det är inte så viktigt hur jag mår, bara alla andra mår bra för då mår jag bra.

Ne nu ska jag sluta skriva

Måste bara skriva en rad om en sak. Tänker inte säga vad, men ska bara säga... Vilka jävla idioter det finns!! Dom borde få dödsstraff!!