Mobbing

Jaghar ett minne som inte är så bra, ialla fall inte från barndommen.
Ialla fall så minns jag att jag vart retad för mitt namn (tack mamma :P) Jag vart kallad Tova, grästuva, love mm. När man är yngre så tar man åt sig allt som alla säger, man är så känslig.
Jag minns oxå att jag vart retad för att jag inte hade fått några bröst. Jag spelade innebandy å dom flesta av dom tjejerna hade utvecklad bröst men inte jag. Så från läktaren kunde man höra: planka! Det var jätteroligt när man spelade matcher NOT.
Jag förstår inte varför man inte förstår hur sårande det är när nån håller på så, varför förstår man inte det? Jag menar alla blir ju sårade om det är personliga påhopp, har mobbare inga känslor??? Eller har dom aldrig nånsin blivit retade? Eller är dom så jävla rädda för att själva bli mobbade så dom måste mobba själva???
Sak samma, jag vart inte direkt mobbad, men jag kan inte ens föreställa mig hur nån som blir mobbad mår... det är ofattbart för mig att föreställa mig det.

Imorgon måste jag nog handla, har ingen vidare lust med det. Tycker det har blivit så dyrt med mat, jag menar va fan, alla behöver ju mat? Eller??? sjukt ju.
Det är så tråkigt att handla, det är bara samma saker å urtråkigt sortiment, kom igen willys, ni är tråkiga!! Jag längtar till coop kommer hit, visst är dom dyrare på mat, men man kanske kn köpa vissa saker därifrån.

Ronja sover inte btw, hon e uppe å leker på sitt rum, är bra less på henne,vet inte riktigt vart jag sk göra av henne :P hon får väl leka tills hon somnar.

Tänk att få vara två år.. vad mysigt, trotsa mamma å pappa lite, göra lite som man vill, leka hela dagarna, sova lääänge, få vara en liten sötnos...Ja du, det va längesedan man var två år.