2009-05-27

Ödet är bra lustigt...
Jag undrar ofta vad meningen är med detta liv, jag menar först ska vi gå i skolan i 12 år.... Å sen ska vi bestämma oss för vad vi ska göra å sen kanske plugga tre år till, sen ska vi jobba tills vi blir pensionärer å mitt i allt ska vi försöka få allt i livet att funka, familj,barn, kompisar, ekonomi mm.
Vi jobbar för att få pengar, för att betala räkningar å mat mm, vilken cirkel egentligen...
Egentligen borde vi ha blivit skapade för att bara leva, men eftersom vi människor har så höga krav på tillvaron så innebär det att vi måste jobba, jag säger inte att det är dåligt, men att jobba 8-10h per dag, sen hem äta mat å sova typ... vad är det för liv?
Sen är helgerna fullspäckade med saker som man MÅSTE göra.... å så håller livet på tills vi dör... ialla fall nästan.... Har man turen att leva till 65 år så hinner man kanske njuta där, men då får man väl så dåligt med pengar så man har väl inte råd att gå utanför dörren antar jag....
Ne, jag säger då det... konstig värld vi lever i.

Sen tycker jag att det är konstigt att man kan utbilda sig till vad som helst, å inte ens passa som det... Tex nån som vill bli förskolelärare...
Ett sånt yrke tycker jag att man ska vara "född" till.
Det finns många människor som inte passar som förskolelärare som ändå kanske går före dom som verkligen är skapta till att jobba med barn...
Låt oss säga att Lisa är världens bästa dagisfröken, å sen kommer Anna in å har utbildning men passar ine alls som förskolelärare... ja då får ialla fall Anna jobbet för att hon har utbildningen, men i vissa fall anser jag att det inte spelar nån roll.... Är då Lisa bättre för barnen å som förskolelärare borde hon få stanna som förskolelärare..
Ok det e bra med utbildning men vem som helst kan ju bli vad som helst utan att dom är lämpade till det...
Tänk... om en pedofil vill komma närmre barnen, så kanske den går utbildningen å får jobb som barnskötare.... BLÄÄÄÄÄÄÄÄ

ne svävar för mycket igen... ska lägga ner

2 kommentarer:

malin sa...

Så sant. Kanske inte underligt att vi svenskar blir mer och mer deprimerade! Vi ska vara på ett visst sätt, se ut på ett visst sätt, jobba med rätt jobb, känna rätt människor; listan kan bli enorm!!
Tror vi har en hel del att lära av andra länder där statistiken för psykisk ohälsa är lägre, där man inte är lika materialistiska och tar dagen som den kommer. Där man finner en mening i livet oavsett vem du är. Vi är så jobbfixerade i Sverige, tom Danmark ligger före oss på den fronten i att skapa en mening för arbetslösa så depressioner pga arbetslöshet minskar.
Ne nu spånar jag iväg igen.. Men intressant tanke!

Lilthiäng sa...

Allt blir ju lättare om man tar det med glädje och utmaningar istället för måsten och problem, det tror jag är meningen med livet! Men jag förstår vad du menar.