Imorse satt jag på min skurmaskin å mina egna tankar... rätt som det är ser jag en grå sak på min fot i ögonvrån, jag tittar ner å ser till min fasa en lite mus... I ren panik skriker jag å sparkar iväg den.
Jag tycker iofs att dom e rätt söta men inte på min fot.
Har varit ute å cyklat med ungarna åxå.
Sen var vi till lekparken.. Theo vart lite sur på mig å sen cyklade han iväg, som det såg ut då så trode jag att han cyklade hem. Gick efter honom för att prata emd honom å han var borta...
Jag gick fram å tillbax å paniken reste sig, bad lillie kolla till ronja för att leta ytterligare, han e ju så feg förstår inte vart han har tagit vägen.
Jag tar min cykel, cyklar till nya lekparken om han kanske kunde vara där, förbi dagis, dom hade inte sett honom. Å jag mår mer å mer illa å funderar ut alla möjliga ceniaruim.. cyklar till lillie å där är han ledsen..
Han hade varit i emils lekpark hela tiden, å eftersom jag trode att han hade gått hem så tänkte jag nog inte ens på att titta där.
Meningen var att vi skulle till emils lekpark från början, så han cyklade säkert dit i tron att vi var på g dit, men vi stannade i mellanlekparken... Stackarn, å jag var så arg... men nu har vi rett ut det hela å hädanefter måste både jag å theo vara tydligare mot varandra..
Idag är det svinkallt ute.. å kallare kommer det att bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar