Vet inte riktigt vart jag ska börja i plugget, känns som allt är en salig röra, måste försöka ligga ett steg före hela tiden, eller nått. Rörigt minst sagt.
Just nu har jag en såndär lyssna på musik, tänka på livet, fundera över vad som är viktigt å vad som inte är viktigt i livet. Vad kan jag välja bort, vad kan jag tillföra..
Livet är bra tragiskt och orättvist ibland, menar inte att mitt är det, men ibland kan jag tänka: vad har jag att klaga över, det finns så många som har det värre än vad jag nånsin kommer att ha. Har jag ens rätt att klaga? Finns det någon mening med att klaga?
Kanske? KAnske inte? kanske är man sin egen bov? Jag vet inte.
Och ibland kan jag tänka att jag själv satt mig in i situationen jag får skylla mig själv.
Jag tänker för mycket, bryr mig för mycket om vad andra tänker, och om andra. Jag MÅSTE tänka mer på mig själv. Är trött på mig själv.
Varför kan jag inte tycka om mig själv? varför kan kan jag inte acceptera mig för den jag är? för den jag vill vara? för den som folk ser mig som?
Jag måste stå på mig, lita på mina känslor och mig själv!
Jag är inte sämre än någon annan, ingen är dålig.
Nehe, slut med pepptakl, det går ändå inte in i huvudet :P
Måste sätta mig å plugga lite till.
Barnen somnade på fem minuter. Inte ett gnäll, eller gråt, eller tjat... Så skönt. Så skönt att dom går på dagis, att allt är rutin igen, att dom somnar kl 8 inte 10 :)
1 kommentar:
Du måste sluta tänka på vad andra tycker och köra ditt eget (and f*ck de rest likso;)) och ibland måste man även sluta tänka på andra och BARA tänka på sig själv! Rannsaka dig själv och se till att allt blir som du vill ha det :)
Skicka en kommentar